Valprogram 2013-2016

Den gröna staden är nära

I det gröna Helsingfors är livet nära. Vi vill ha närbibliotek, närbutiker, närdaghem och -skolor, närkultur och nära till naturen. Vi tar oss fram genom att promenera och cykla eller med buss, spårvagn och metro. Vi vill ha mer närdemokrati, så att alla har en möjlighet att delta i gemensamt beslutsfattande. Vi tar hand om våra närstående.

1. Ett grönt Helsingfors

Helsingfors skall vara en föregångare i att hämma klimatförändringen och satsa på energibesparing, förnybara energikällor och en enhetlig stadsbebyggelse. Bostadsproduktionen skall bestå av lågenergibyggande.

År 2020 produceras 20 procent av Helsingfors energibehov genom förnybara energikällor och år 2030 är Helsingfors en kolneutral stad.

Vi vill ha trivsamma och vackra livsmiljöer. Som en motvikt till tät bebyggelse behöver vi tillgång till vildvuxen och fri natur i närheten. Nyttoodling, gröna tak och närskog minskar bullret, förbättrar luftkvaliteten och gör staden till ett behagligare ställe att bo i. För att bibehålla värdefulla stadsskogar grundas ett skyddsnätverk. Helsingfors bör arbeta för striktare normer och ett mer välfungerande internationellt samarbete för att skydda Östersjön. Staden satsar också på att upprusta och skydda sina egna vattendrag, havsområden, Vanda å och stadsbäckar.

Ett grönt Helsingfors satsar på närmat och vegetarisk mat, ekologiskt odlad mat och Rättvis handel.

2. Ett solidariskt Helsingfors

Helsingfors bör pröva på modeller för arbetslöshetsunderstöd utgående från medborgarlön – den nuvarande bidragsdjungeln gagnar ingen.

Hälsoskillnaderna bör utjämnas. Idag kan en rik man förvänta sig leva 13 år längre än en fattig. Denna utveckling kan vi förändra genom en mer jämlik och rättvis politik. Förebyggande vård är den bästa och mest lönsamma vården. Vi avstår från hälsostationernas besöksavgift och övriga avgifter jämkas till mer skälig nivå.

Vi försöker ta itu med problem i ett tidigare skede: skolhälsovården utvidgas från enbart hälsovård till att omfatta mer multiprofessionell elevvård, skolpsykologernas service utvidgas. Människor med psykiska eller missbruksrelaterade problem får lättare tillgång till en effektivare vård än idag och mer uppmärksamhet fästs vid hälsovård för personer som nyss blivit arbetslösa.

Hälsovårdstjänsterna är lätt tillgängliga och ärenden sköts smidigt.

3. En hållbar kommunal ekonomi och en fungerande demokrati

Vi skall också i framtiden ha råd att erbjuda kvalitativa kommunala bastjänster och finansieringen får inte ske med skuld som belastar kommande generationer. Det uppskattas att Helsingfors år 2012 upplånar ca 300 miljoner euro. Vid en recession är en rimlig skuldsättning motiverad för att trygga tjänsteutbudet, men i framtiden skall stadens ekonomi sättas i balans.

Beslut om den allmänna planläggningen, bostadspolitiken, kollektivtrafiken och specialsjukvården skall göras över de nuvarande kommungränserna. Huvudstadsregionens kommuner bör gå samman. På det sättet undviker man onödig tävlan om goda skattebetalare och förhindrar att metropolområdet sönderfaller till skilda områden för rika och mindre bemedlade. Frågor av stor betydelse skall beslutas genom direkt folkomröstning.

Vi vill också ha en fungerande närdemokrati, så att beslutsfattandet inte sker över huvudet på invånarna och nya idéer inte begravs i byråkratin. Stadens invånare skall ha möjlighet att delta i beslutsfattandet redan i beredningsskedet av besluten. Frivilliga aktiviteter skall stödas genom att frångå onödig reglering och genom att erbjuda utrymmen till gemensamt bruk.

Stadsborna skall ges möjlighet att påverka också valet av stadens högsta ledning – Helsingfors är betjänt av en folkvald borgmästare! De biträdande stadsdirektörerna bör väljas för valperioden på ett sätt som respekterar valresultatet.

Beslutsfattarnas bindningar bör vara offentliga för väljarna.

4. Alla generationers Helsingfors

I ett jämlikt och hinderfritt Helsingfors kan alla trivas.

Åldringar får bo hemma så länge som möjligt med hjälp av stödtjänster. Servicehus, gruppboende och olika slag av vårdplatser finns för alla behövande.

Människorelationer och kultur hör till en värdig ålderdom. Kontakten mellan generationerna förbättras exempelvis genom att placera daghem och servicecentraler för åldringar i samma fastighet och genom att beakta olika generationers behov då man bygger nytt. Genom riktade kulturtjänster förbättras livskvaliteten för människor som bor i anstalter.

Kvalitativa närskolor och daghem förebygger lokal ojämlikhet och utslagning. I daghem och skolor har man mindre grupper och alla barn får en dagvårdsplats nära sitt eget hem. Skolor som behöver specialstöd, det uppsökande ungdomsarbetet och eftermiddagsverksamheten får större resurser – på detta sätt sparas miljoner i framtiden. Ungdomar som avbrutit sin grundläggande utbildning måste nås inom en månad. Studieplatserna på andra stadiet bör utökas.

5. Helsingfors rör sig grönt

Staden stannar utan en fungerande kollektivtrafik. Vi behöver flera spår – Jokerlinjen bör förändras till en snabbspårväg snarast möjligt. Kollektivtrafiken bör bli billigare och också 17-åringar skall få åka på barnbiljett.

Trängselavgifter används för att utveckla en kvalitativ kollektivtrafik. Alla vinner på att trafiken fungerar mer smidigt.

I en grön stad finns ett fotgängarcentrum. Cykling befrämjas bäst genom att bygga ordentliga cykelvägar vid alla viktiga farleder och genom att underhålla dem året om. Cyklingens andel av trafiken fördubblas till 15 % fram till år 2020. Helsingfors cykelprojekt görs permanent.

6. Hemmet i Helsingfors

Boendet måste bli billigare – också låg- och medelinkomsttagare samt ensamstående skall ha möjlighet att bo i Helsingfors. Stadens egen bostadsproduktion utökas, vilket har en sund effekt på den business som koncentrerats till för stora byggherrar. Helsingfors behöver mera hyresbostäder till rimligt pris. För långtidsbostadslösa anordnas bostad och tillräckliga stödtjänster.

Det byggs mera innerstad i Helsingfors – Västerleden förändras till en bulevard lik Backasgatan. Stadsplaneringen skall främst grunda sig på gångtrafik, cykling och kollektivtrafik.

I en levande stad finns det öppna offentliga rum för alla – det får inte finnas köptvång för vistelsen.

7. Kulturernas stad

Helsingfors är också kulturens huvudstad, och vi behöver både små och stora kulturaktörer. Ett grönt Helsingfors erbjuder sina invånare möjligheter att delta i kulturevenemang och att producera egen kultur runt om i staden.

Stadskulturen mår bäst när staden ger fria händer och inte ingriper i medborgarnas aktiviteter. I ett grönt Helsingfors blomstrar pop-up-evenemangen. Stadens fastigheter måste kunna användas mer flexibelt – det är inte förnuftigt att låta stadens utrymme för bandövningar stå tomt. Tillfällig användning av olika utrymmen utökas.

Vi vill slå vakt om närbiblioteken även när det byggs ett nytt fint Centrumbibliotek.

Ungdomarnas behov klarläggs bäst genom att fråga dem själva. Staden bör erbjuda möjligheter till aktiviteter och familjens ekonomiska situation får inte förhindra hobbyverksamhet. Kultur och motion är grundrättigheter för barn och ungdom.

De svenskspråkigas rätt till alla kommunala tjänster på sitt eget modersmål tryggas och utvecklas. I ett flerspråkigt Helsingfors erbjuder vi centrala tjänster också på ryska, engelska och vid behov på andra minoritetsspråk såsom samiska. Man satsar på invandrarnas integrering och språkundervisning i finska eller svenska. Vid sidan av enspråkiga skolor finns det också tvåspråkiga skolor.

8. Ett öppnare Helsingfors

Vi lever i ett informationssamhälle, där information samt dess distribution och administration innebär makt. Därför måste beslutsfattandet gällande stadens dataadministration och informationstekniska anskaffningar ske demokratiskt.

Den information staden producerar, exempelvis statistik och kartor, bör vara tillgänglig för alla invånare så enkelt som möjligt. Helsingfors favoriserar öppen data, program med öppen källkod och öppna gränssnitt.

Ämbetsverken skall finnas där invånarna finns – de sociala medierna bör vara en naturlig del av stadens verksamhet. Allting behöver inte göras centralt och ämbetsmannamässigt.

9. Arbetet är en del av ett meningsfullt liv

Ett grönt Helsingfors vimlar av företagare, i både stenfotsbutiker och nya startup-företag. Staden välkomnar nya idéer och försöker inte snärja företagarna med onödig byråkrati. Stadens anskaffningar bör planeras så, att också mindre företag har en realistisk möjlighet att delta i anbudsförfarandet.

Helsingfors stad är Finlands största arbetsgivare. Vi måste ta hand om stadens arbetstagares trivsel, välbefinnande och ork i arbetet. Sysselsättandet är aktivt och speciellt ungdomar och personer med nedsatt arbetsförmåga erbjuds arbetsmöjligheter. Det bör alltid vara lönsamt att arbeta.

Close Comments