Ett, två eller eller flera språk?

Häromdagen deltog jag i ett seminarium på Soc&kom (Svenska social- och kommunalhögskolan). På toaletten fanns ett anslag med texten ”Släng inga pappershanddukar i toalettstolen”, på ytterdörren stod TRYCK. Enbart på svenska. Visst kändes det helt trevligt med svenska överallt, men samtidigt också tankeväckande. Man måste alltså kunna, eller åtminstone förstå, svenska för att känna sig välkommen på Soc&kom. Är det inte just det som vi svenskspråkiga ibland ondgör oss över i den mycket finskspråkiga vardagen i Helsingfors – att vi inte alltid får se ens små välvilliga gester, som antyder att man noterar vår existens?

En kampanj för att lyfta svenskans image bland finskspråkiga planerades i ett visst sammanhang (vilket sammanhang det var är sekundärt). Jag fick se utkastet till seminarieprogram. Jörn Donner, ärkebiskop emeritus John Vikström och Claes Andersson skulle inbjudas som talare. Jaha, tänkte jag: pensionerade män, som innehar eller innehaft en hög position i samhället. Varför inte en helt vanlig svenskspråkig hemmaförälder, klasslärare eller banktjänsteman som berättar om sin vardag på sitt modersmål? Jag tror ju att vi vinner på att visa, att vi är precis som vem som helst.

Den ”taxellska paradoxen” hävdar, att tvåspråkiga lösningar leder (förr eller senare) till finsk enspråkighet. Jo, säkert i många sammanhang. Jag tror till exempel inte att tvåspråkiga daghem och skolor är bra för de svenskspråkiga barnens språkliga utveckling och identitet i finskdominerade områden. Men våra ”svenska rum” kan också kännas mycket uteslutande för den sporadiska finskspråkiga besökaren. När man skapade den finlandssvenska tv-kanalen minskade man sannolikheten för att en slötittande tv-konsument av misstag börjar titta på ett svenskt program. Om vi isolerar oss alltför mycket i egna byggnader, om vi anser oss på något vis märkvärdiga eller om vi odlar attityden ”vi talar vad vi vill, men ni talar vad ni kan” gräver vi nog vår egen grav som en grupp som är jämbördig med majoriteten.

Det finns en aspekt där vi som minoritet skiljer oss från majoriteten vad samhällstrender beträffar: vi ligger åratal efter de finskspråkiga då det gäller att integrera invandrare bland oss. Svenskan erbjuds inte aktivt som ett alternativ då människor flyttar in i landet och ska börja utbilda sig, få in barnen på daghem och i skolor. Ändå vet vi som sitter i socialnämndens svenska sektion, att det finns invandrare (med icke-europeiskt ursprung) som helst skriver sina ansökningar på svenska. Sannolikt har de tidigare bott i Sverige. Tyvärr har erfarenheten visat, att invandrare dock helst väljer finskan – detta till och med i det svenskdominerade Raseborg. De upplever kanske, att de har större rörelsefrihet med tanke på framtiden, om de väljer landets majoritetsspråk. Själv tror jag att vi som finlandssvenskar skulle ha mycket att vinna på att ta in invandrarna bland oss. Det sägs att vi är så väldigt toleranta, men jag undrar om det stämmer när det kommer till kritan. Största delen av oss har inte behövt testa sin vardagstolerans gentemot invandrare. Och för dem som upplever det jobbigt och på alla sätt negativt att vi har mycket invandrare i det här landet kan ju verkligen tycka, att också vi svenskspråkiga borde ta vårt ansvar för dem. Hur ska vi gå vidare i frågan?

På många olika områden har jag sett, hur ett gemensamt hot av något slag förenar grupper, som annars är olika. De inhemska språken, våra nationalspråk, hotas åtminstone på högskolenivå av engelskans dominans. (Jag tänkte faktiskt en stund under min vistelse på Soc&kom, att de ju kunde ha skyltar på svenska och engelska… ) Varför kunde vi inte förena oss FÖR nationalspråken och FÖR bättre kunskaper i genuint god engelska för alla? Som det ser ut nu med alla dessa engelskspråkiga kurser, där finsk- och svenskspråkiga undervisar andra finsk- och svenskspråkiga på engelska på grund av principbeslut att ordna kurser på engelska, talar vi alla snart Bad English med varandra.

Lena Sjöberg-Tuominen

Ordförande för Grifi – Finlands svenska gröna

Close Comments

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *