Demokratin behöver bra strukturer

Demokrati – att folket styr sig självt – kan låta enkelt, men är i praktiken något oerhört komplicerat. Det är ett mirakel att demokratin fungerar så bra som den gör. Men visst finns det mycket som ännu kunde förbättras.

Det måste finnas regler för hur beslut skall fattas inom ramen för demokratin. En central princip i kommuner är att beslut fattas utgående från beredning. Tjänstemännen kan styra när ett ärende tas upp och väljer vilka aspekter som ingår i motiveringarna till beslutet. Självklart kan politikerna – de folkvalda – alltid fatta andra beslut än de som tjänstemännen föreslår, men i praktiken tar det nog ganska länge innan politikerna får sin vilja igenom en motvillig tjänstemannakår. Ofta hinner det bli val innan så sker…

Ansvaret för att åtgärda problemen ligger i första hand hos politikerna. Vi måste återta den makt, som väljarna har gett oss. I en jätteorganisation som Helsingfors stad är det lättare sagt än gjort. Nuvarande fullmäktige utformade i början av mandatperioden en strategi, som skulle styra beredning och beslutsfattande i nämnder. Än så länge har strategin inte nämnvärt påverkat utbildningsnämndens arbete och inte har fullmäktige heller rutit till om saken. En central grön politiker konstaterade häromdagen att de verkliga besluten fattas i stadsstyrelsen och nämnderna – inte i fullmäktige (A). Min erfarenhet är att nämnderna i hög grad styrs av tjänstemännens beredning (B). A och B ger resultatet att staden styrs av tjänstemän. Det vore dags att se över strukturerna för att stärka politikernas roll.

På den överkommunala nivån finns också ett demokratiunderskott. Med bara några månader kvar till beslut om huruvida Helsingfors och Vanda skall sammanslås börjar äntligen diskussionen om Metropolområdet komma igång. I de nuvarande strukturerna är det städernas beslutsfattare som utser representanter till regionorganen. Avståndet till medborgarna blir för stort. Beslutsfattarna driver primärt sina hemstäders intressen och glömmer lätt bort invånarna. Frågor som gäller exempelvis markplanering och trafiklösningar borde absolut hanhas av organ som beaktar hela Metropolområdets intressen. Jag och många andra inom Helsingfors Gröna ser en fusion mellan Helsingfors och Vanda som ett naturligt och ändamålsenligt steg i denna riktning. Självklart måste vi även stärka närdemokratin exempelvis så att demokratiskt valda stadsdelsstyrelser får stor makt över närtjänster som dagvård och parker.

Aktiva medborgare är en grundförutsättning för en fungerande demokrati. Demokratifostran är en förutsättning för att framtidens vuxna medborgare klarar av att tillsammans styra samhället. Efter många års diskussioner börjar nu ramarna ta form för hur unga bättre skall kunna påverka beslut som gäller sin egen vardag. Ungdomsnämnden skall i december börja diskutera tjänstemännens modeller för en ”ungdomsstyrelse”. Jag vill lyfta fram några centrala element ur demokratiperspektiv:

Ungdomsstyrelsen skall väljas genom riktiga val, där icke myndiga (t.ex. 13-18 år) i Helsingfors bosatta unga kan ställa upp och utöva rösträtt. Valen kan ordnas genom samarbete mellan skolor och ungdomsgårdar. Val varje år är pedagogiskt och garanterar rotation på förtroendeposterna.

Ungdomarnas egna institutioner måste ha en klart definierad roll i förhållande till stadens beslutande organ. Det centrala är att de ungas representanter alltid har rätt att bli hörda av stadens nämnder och andra beslutande organ. De områden där de ungas egna beslutsfattandeorgan skulle kunna ha en faktisk autonom beslutsrätt är ganska begränsade.

Ungdomsstyrelsens arbete måste – i likhet med stadsfullmäktige – få stöd av det levande medborgarsamhället. Det behövs tematiska arbetsgrupper som fungerar som en kontaktyta till det verkliga livet. I sådana här nätverksmässiga strukturer kan eldsjälar bidra med praktiska insatser och mata ”politikerna” med nya fräscha idéer.

Bernt Nordman

Ordförande för utbildningsnämndens svenska sektion, som från den 1.1.2011 fungerar som politiskt förtroendeorgan för den nya linjen för svensk dagvård och utbildning

Close Comments

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *